Medierapportering om arbetslöshet och socioekonomisk utsatthet bland utrikes födda grupper tenderar att överskugga ämnen som köpkraft och konsumtionsmönster. Faktum är att köpkraften hos utrikes födda personer har ökat med betydligt mer än hos inrikes födda personer under perioden 2016 till 2020. KAPIs VD Per Karlströmer har analyserat SCB:s statistik som visar att köpkraften bland utrikes födda målgrupper var 411 miljarder kronor 2020 * mot 310 miljarder 2016.
–Köpkraften hos inrikes födda personer har ökat med 10 % de senaste 5 åren, för utrikes födda personer är den siffran 33 %, så det finns stora skillnader som vi borde prata mer om, säger Per Karlströmer.
I Stockholm är idag cirka 26 % av befolkningen utrikes född. I Malmö är andelen 35 % och i Göteborg 28 %**. Det är en stor och växande del av Sveriges befolkning. Och inom gruppen utrikes född ryms många olika målgrupper. Bland annat personer som har kommit till Sverige på grund av arbete.
–Debatten fokuserar ofta på den invandring som är kopplad till krig och konflikter i omvärlden. Det är en viktig fråga, men vi glömmer ibland andra grupper, till exempel de personer som har kommit till Sverige för att arbeta. Under 2021 var det den största gruppen som fick uppehållstillstånd i Sverige. 41 % som fick uppehållstillstånd under 2021 fick det på grund av arbete, fortsätter Per Karlströmer.
Både kommersiella aktörer och myndigheter kan alltså ha mycket att vinna på att analysera olika utrikes födda målgrupper. Det kan handla om att se över budskap eller erbjudanden, hur kommunikationen ser ut avseende språk och representation, eller att skaffa sig insikter om effektiva format och kanaler för att nå fler målgrupper på ett mer effektivt sätt.
